Tvivlaren vs Fightern

God förmiddag!

Jag tänkte ta upp en grej här, som ständigt är aktuell för mig. Motstånd.

Alltid, alltid, alltid får jag kämpa i motvind. Med vad jag än tar mig för, kommer det alltid att finnas en tvivlare, en kritiker. Någon som ser saker och ting med två kritiska ögon, och ger en synvinkel utifrån ett eventuellt misslyckande eller dylikt. Detta triggar mig något så oerhört mycket! Det finns ingen bättre sporre, än att fråga och höra efter vad kritiker tycker. GIVETVIS blir jag emellanåt förbannad, irriterad eller ja, rent av ilsken över varför ingen tror på min idéer. Men, så fort jag sansat mig, och börjar använda de små valnötterna där uppe, så inser jag ju faktiskt – det är ju den BÄSTA hjälpen jag kan få!

Att någon ser på saker och ting, för mig då, ur ett negativt perspektiv, är ju inget annat än en väldigt stor tillgång. All den energin som kommer, tankarna som kommer och bearbetas, viljan som blir starkare av att möta allt detta – det är ju precis vad jag behöver! Vem än kritikern må vara, så snappa upp det viktigaste, och använd allt det ovannämnda för att slå planen i lås. För ingenting är egentligen omöjligt, de har bara lite olika koordinater på vägen. Att vara rädd för att blir ledsen, och känna sig sårad, är också en tillgång. För många gånger så kommer ilska ur ledsamheten, och ny energi frodas.

Det är inte bara kritiker som är en tillgång för ens framgångar, utan ens egna sinnesstämningar. Ta till vara på ledsamheten – omvandla dess energi till idéerna. När de ilskna orden är slut, och fräsandet är över – behåll känslan, men använd energin till produktivitet istället. Låt den överväldigande glädjen få komma, och rinna av – men kom till sans, tänk rationellt och behåll den glädjande känslan i kroppen. Allt, allt, allt måste omvandlas till energi som gör att idéerna blir handling. Handlingen blir utförande. Utförandet blir ett resultat. Och resultatet bygger vidare med nya idéer. Håll bollen i rullning!

Kom ihåg att du är en fighter!

Jag vill – alltså kan jag

Jag vill – alltså ska jag

Jag vill – därför gör jag det

20160818_100957

blogstats trackingpixel

Häst är bäst!

Hejj!

Igår hände något jag väntat på ett tag (lääänge om jag ska gå efter känslan!) – lilla Skorpan sattes igång igen efter sin sommarvila! 😀😀😀 Förstå glädjen! Lycksalig! Det var helt underbart. Hur cool som helst på ridbanan. Trots mer eller mindre STORM ute. 😤🙈 Ledde runt henne några varv först, innan jag satt upp och skrittade runt ett par varv åt varje håll. Sedan kunde jag inte hålla mig riktigt, utan vi travade trekvarts varv åt varje håll också. Hon är bara så härlig!

Hon lyssnade på minsta lilla, och jag behövde knappt hålla i tyglarna. Och innan jag började trava, så behövde jag bara smacka lite lätt, så kom hon igång i en härlig mjuk trav. Jag blir nästan lite euforisk när jag hanterar henne, rider henne eller bara hälsar på henne i hagen. Hon är Kottes ABSOLUTA motsats!😁😂 Han som har nerverna precis överallt, älskar att leka och latja, tuggar på allt, och som gärna utför all tänkbar akrobatik i hoppningen. Och dressyren… Hon är raka motsatsen. Det känns som en väldigt trygg och bra start.😊

Idag blev det en kopia från gårdagen. Förutom att jag satt upp direkt, travade två varv och ingen storm! 😆😘

Ha en fin onsdag! Kram C

20160809_232005

blogstats trackingpixel

Monday funday!

Hey!

Vilken kort sommar det blev då! :( Kändes som den var över på några veckor, fast det är sensommar nu. Riktigt höstväder skulle jag kalla denna sensommaren. Nåja, man får väl vara glad för det lilla.

Vädret i helgen var iaf Ok, och i fredags var det en liten träff mellan några släktingar från Stockholm. Vi hade bestämt innan att vi efter huvudrätten, skulle gå till Damernas I Varberg för ett kvällsdopp. Tänkte först att ingen kan få mig i vattnet! 😁 Men ett dopp blev det, om än väldigt snabbt, så hoppade jag i! Men kom upp lika fort… Dock inte pga temperaturen på vattnet, för det var jätteskönt. Det var vågorna som var jobbiga tyckte jag. Det blev en fantastiskt trevlig och mysig kväll.

Nu är det måndag igen, och det började med en nybrygd cappuchino – mums! 😆

Ha en härlig måndag!

20160805_215500

 

blogstats trackingpixel

New horse in. Skorpan!

Hello there!

Har haft två veckors bloggpaus nu. Har bara njutit av den, hittills helt underbara sommaren. Det har varit härligt umgänge, god mat, strandhäng, bad med vänner, solat en massa och bara njutit av det fantastiska vädret som varit! Vem har INTE njutit denna sommaren liksom?! 😁

Men… Det bästa av allt, det hände för ändå drygt två månader sedan. En ny familjemedlem på gården – Corsa. Efter att under flera månader ha sökt med ljus och lykta efter en ny häst, så fann jag henne – med stort H. En pärla i dess rätta bemärkelse! Jag var bara helt tvungen att prova henne, för att se om hon passade in efter det jag sökte. Och OM hon gjorde! Tjejen som ridit in henne, och som jag provred henne hos, bara smilade åt mig och sa – ”Du har ett väldigt dåligt poker face.” Japp, det har jag! 😍😍😍

Jag var förälskad – vid första ögonkastet. Bestämde mig samma kväll – jag vill ha henne! Och så blev det. Denna lilla (lagom till mig dock) skönhet är blott 3 år, e: Corriendo Tau och är helt underbar! Hon är en pärla. Både till utseendet och i hanteringen. Nu hoppas jag att vi kommer ha en härlig, rolig och mysig framtid tillsammans! Välkommen till Halland fina Skorpan. 😘😍😙💖

20160621_180305_3

 

Ha en härlig fredag! Kram C

blogstats trackingpixel

Falsterbo Horse Show

Liksom många andra hästälskare, var jag på plats i Falsterbo! Var där några dagar, och kollade på några hoppningar, shower och givetvis massor av prylar. Kollade mycket på transporter faktiskt. Finns en som ligger bra till vid nästa köp. 😉 Roligaste på helgen, grädden på moset liksom, var nog ändå Rolf-Göran Bengtsson, vår bästa kung Roffe, när han styrde Clarimo Ask mot en stark seger i grand finale, Grand Prixen på söndagen. Det var HELT MAKALÖST att se honom rida, så perfekt, så snabbt, så otroligt stark! Nu blir det visst Unita Ask som ska gå OS, men hon såg också fin ut på tävlingarna tyckte jag. :) Förutom alla fina hästar, duktiga ryttare och prylar, så träffade jag på lite nytt folk också. 😀 En toppenhelg i söder helt enkelt!

Här är en film från prisutdelningen av Longines Grand Prix under söndagen. Njut! 😉

blogstats trackingpixel

Hjärnan som enda medicin

Tänka. Tänka, tänka, tänka. Att bearbeta, vända och vrida på situationer, med hjälp av hjärnan, är min bästa medicinering jag haft. Att jag har vågat använda tänkandet för att lösa mina psykiska svårigheter, istället för att använda medicinsk hjälp. Givetvis genererar det till bakslag. Det är bara att kravla sig upp. Försöka igen. Envishet! Min andra bästa medicinering. Min enorma envishet, när det handlar om mig själv. Det får dock aldrig bli dumdristigt. Goda råd från kunniga personer är guld värt! 

Det har pratas så flitigt, i så många år, om vilken fluga ADHD har blivit på senare år. Helt plötsligt har hela Sverige ADHD. Alla känner idag någon med ADHD. Ändå rycks det så på axlarna, varför?

Om någon på fullaste allvar tror att vi som fått diagnosen ADHD; ville ha den för nöjes skull, eller för att få uppmärksamhet, kanske för att få extra bidrag – ni har så FEL, FEL, FEL man någonsin kan ha. Det är löjligt rent ut sagt! Ingen vill bli stämplad, men alla vill må bra. Den rättigheten försvinner, om man inte får någon hjälp. Om man inte får rätt hjälp. Rätten som innebär att också jag ska få möjlighet att kunna skratta, känna mig betydelsefull, kunna glädjas av min tillvaro, att jag får möjligheten att hitta min plats i samhället. För att citera en mycket vacker text, skriven av Py Bäckman:

 

”Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv”

Jag blev rädd. Jag var livrädd mina första månader efter att jag fått min diagnos. Vad sjutton ska folk tro? Mina vänner, släktingar, bekanta etc, etc. Det kom säkert som en chock för några, men för väldigt, väldigt många blev det mer en bekräftelse. Någonting har jag alltid varit lite avvikande med mig. Men ingen har kunnat sätta fingret på -vad- som varit avvikande. Med diagnosen föll många pusselbitar på plats.Så gott som alla. Den ständiga ångesten fick en förklaring. Tidigare depressioner. Ja, väldigt mycket fick sin förklaring, vilket har hjälpt mig. Att få en diagnos är inte till för att stjälpa – utan hjälpa. Allt mer känner jag mig tryggare, och tryggare med vem jag är. Jag har fel och brister, men bara jag kan hantera dem, och lära mig av de. Ingen annan. Jag är min egen lärare.

I flera års tid har jag avstått att medicinering mot ångest och depression. Nu även mot ADHD. Jag tänker fortsätta i det spåret. Jag gillar att använda hjärnan som medicin för mina svårigheter. För att överlista mitt psyke. Den svaga länken får aldrig ryka av. Den måste hela tiden förstärkas. Bli starkare. Med hjälp av rätt bearbetning, kommer den hålla länge, och orka många tuffa slag. Hjärnan är kraftfull när det kommer till psyket. Med små medel, som än är jobbiga utföra, kan man successivt styra över sitt beteende, på olika sätt. Jag vill inte låta mig förledas, utan stoppar tankar och dylikt så fort jag kan. Då hamnar jag i balans med psyket och har lättare att tänka rationellt, när jag är i balans.

Det finns många vägar att gå, och det är inte alltid så att den kortaste, är den bästa på lång sikt.

blogstats trackingpixel

Min kropp, mitt jag

Mina fötter har burit mig långt och länge

Över glödheta marker vi vandrat, och genom iskalla strömmar vi korsat

Ibland genom taggiga snår, och över vassa stenar

Min kropp har burit mig, vart jag än gått

Med blodrispade händer, och sönderslitna fötter, har jag nått mina destinationer 

Ögonen som emellanåt varit tårfyllda

Tårarna som saltat mina ögon, att jag inte sett vart jag gått

Min fötter har då alltid visat vägen fram 

Hjälpt min kropp att förflytta mig, och ständigt hållit min kropp i rörelse

13450285_10154109303275115_4058649354276414299_n

Ser du vad jag ser? Livet går alltid vidare, hur historien än sett ut.

blogstats trackingpixel

Midsommar 4.0 2016

Hej s🌞mmar!

Önskar er alla en alldeles härlig och underbarmidsommarhelg. Med massa god mat, skratt, glädje, kanske alkohol och snapsar, nöje och väldigt mycket kärlek! Njut av livet! Kära vänner, lev varje dag. Njut varje dag.

Nu sitter jag och lyssnar på det porlande regnet som faller över den svenska sommaren. Och jag tycker det är alldeles underbart! Det är så friskt och härligt, och jag njuter verkligen över att kunna få andas in den friska doften det skänker. Det är livet. Det här är livet! Att sinnena blir tillfredsställda. Att känna doften av ett sommarregn.

Kom ihåg att ta vara på varje sekund av Ditt liv. Var rädd om dig. Var rädd om varandra. Och glöm aldrig av att njuta! Ordentligt. 😆

 

Glad Midsommar!😘😍💖 /C

20160617_200721

20160611_204057

20160610_215950

blogstats trackingpixel

Livets skugga

Utan att tänka, agerar jag

En hundradels sekunds analys, blir min aktion

Min snabba tolkning, skapar en uppfattning

Du upplever mig som fel, men jag känner mig bara oförstådd

Mitt agerande i frustration, sker av impuls

Mina impulser är ingen ursäkt för beteendet, men en förklaring

När jag kan tygla mina tankar, kan jag tygla impulserna

Ibland brister det även för mig, utan att mitt agerande är fel

Även om jag är impulsiv ibland, har även jag en gräns

Vart den gränsen går, skiljer sig beroende på vilken situation det är

Utan förståelse och respekt, kommer du aldrig komma mig nära

IMG_20160610_235544

Om livet med ADHD – misscelinem

 

 

blogstats trackingpixel

Ett grönt liv

Godförmiddag!

Visst är det härligt med den gröna tid som kommit, och som kommer vara de kommande månaderna. Det är helt underbart! Igår (söndag) så hade jag flera timmar, där jag lämnade mobilen inomhus, och bara var ute i det gröna, ute i naturen och pysslade med ditt och datt. Det var helt underbart, att inte behöva titta ner i mobilen stup i kvarten, för att kolla ny uppdatering på Instagram eller Facebook. Sååå skönt! Jag kan verkligen rekommendera alla att ha det! Alla kanske inte kan vara ute i den gröna naturen, men alla kan gå utanför dörren och vara utomhus en stund!

Att bara stanna upp en stund, och höra fåglarnas kvitter högt däruppe i skyn. Trädtopparna som susar, och löven som prasslar. Solen som lyser upp trädens gröna färger. Det är så magiskt. Jag känner mig så otroligt förmögen som får uppleva denna rikedom som kallas natur. En rikedom av högt värde!

Förutom ett fantastisk grön helg, vankades det bröllop, årlig bbq/brännbollskväll med hästfolket, morsdag, och såklart god mat och tårtor! Så gott! 😉

 

Önskar alla en fin måndag, och en solig & härlig start på en ny vecka! /C

20160529_19533720160529_20315020160528_22250620160524_20003620160524_171958

blogstats trackingpixel